A

Nu har jag äntligen landat i huvudstaden efter en otroligt långtråkig resa. Eller ja, jag och frida hade det så roligt på tåget hit så en tjej tröttnade nog på oss, hon reste sig upp och log mot oss som om vi var utvecklingsstörda eller någonting, ni vet ett sådant "medlidande-leende", sen steg hon av på Arlanda och troligtvis så flydde hon landet. Väl framme så letade vi på mamma, tog t-banan hem och gav mamma sin finfina present - hade gjort en film med massa bilder och världens finaste låt - så hon började gråta.

Snart kommer moster Stina, Pär och Alva hit. Ska äta massa god mat och ha det trevligt. Får se om vi kan spela lite rockband också, det var sååååå längesen och man har väl blivit lite ringrostig.

amanda